Bara mormor som ringer….

Numera är det bara mormor som ringer på den fasta telefonen. Kanske en och annan säljare också, men de flesta sållas bort eftersom vi har NIX-telefoni.  Man kan reflektera över hur vårt ringmönster har förändrats bara på några få år. I stället för en central kommunikationspunkt har man nu en punkt -till-punkt-förbindelse till dem man vill nå.. Man ringer ju helt enkelt till den man söker, inte till dess bostad/familj. 
Effekten? Ja, som förälder har man mindre koll på vem barnen umgås med. De ringer dessutom inte utan messar eller chattar.

Man kanske ringer lite mer sällan, speciellt tänkvärt om man ar äldre släktingar i livet.

Trots Skype och liknande tror jag att vi kommunicerar via text oftare än med ljud/bild numera. Frågan är om det är bra för oss människor och om vi håller på att tappa en viktig del av vårt sätt att kommunicera och uttrycka oss?
Bloggat av Bertil Thunberg på

Evernet.se

Tre ord som geografisk bestämning

Det finns en ny webb/app som delat in jordklotet i 3*3 m -rutor. Var och en beskrivs med tre ord. En av kombinationerna för Stockholms central är hänföra.ombord.skepp. 

Stockholms slott har bland annat juvel.marinblå.flaggstång

Eftersom slottets yta är stor så finns det givetvis många fler. 

Gå in på what3words.com och se de tre orden för din plats!
Bloggat av Bertil Thunberg på

Www.evernet.se

Vilka jobb försvinner nu?

Automatisering och digitalisering har lett till att enkla, rutinartade jobb har kunnat ersättas med datorkraft. Det man nu kan se är att även andra jobb kommer att rationsliseras bort. Man kan se att journalister, ekonomer, jurister och kanske t o m läkare kan hotad i framtiden. Tidigare har vi varit duktiga på att ersätta försvunna jobb genom att hitta nya och öka utbildningen. Det kanske inte kommer att vara lika lätt att hitta nya ersättningsjobb till de kvalificerade jobben som försvunnit. Men det kommer att gå om vi är medvetna om föröndringen och uppfinningsrika!

Bloggat av Bertil Thunberg på evernet.se

Vad har appar betytt för folkhälsan

Framväxten av smarta telefoner och appar har lett till ökat intresse för motion. Med appar som Runkeeper, FunBeat mfl kan du lägga upp träningsprogram, få uppföljning av träningsresultat mm.

Speciellt roligt är det när man utfört ett träningspass och får ett grattis-mail. Själv använder jag Runkeeper. De hittar alltid något som man åstadkommit, oavsett hur långsamt eller snabbt man cyklat eller sprungit!

Exempel är största höjdstigningen på en månad, din tredje bästa tid någonsin etc.

Om du inte har något träningsapp på din telefon, ladda ner en och börja utmana dig själv! De riktigt avancerade kopplar ihop sina skor med appen och får ännu mera statistik.

Bloggat av Bertil Thunberg på http://www.evernet.se

Dags att e-arkivera!

Sedan SKL Kommentus ramavtal för e-arkiv började gälla i november 2013 har det bara två avrop skett. Många undrar varför? Nu ser vi dock ett stort antal avrop som är på gång…

Förberedelserna för e-arkivupphandlingarna har helt enkelt tagit längre tid än beräknat. Det krävs en bred förankring i kommunens organisation och framför allt en prioritering från ledningen. Många kommuner har sett e-arkiv som ett lämpligt samverkansområde och därför börjat med formerna för samverkan. Ett exempel är Sydarkivera. Tio kommuner och Region Blekinge har bildat ett kommunalförbund, vilket givetvis tagit tid. På andra håll har man börjat med utbildningsinsatser inom området, vilket banar väg för lyckade införande som kommer inom kort.

E-arkivet, navet i den digitala förvaltningen!

Det vi kan se från dem som kommit längre med upphandling, avrop och införande är att e-arkiv fått en prioritet, ofta i ett e-program eller en e-strategi. Eftersom e-arkiv är en naturlig och nödvändig del i en effektiv digital informationshantering, så är detta lämpligt. Det saknas ofta planer för hur all information som inkommer, skapas, distribueras och lagras digitalt i en kommun ska arkiveras på ett säkert sätt och dessutom enligt gällande lagar och förordningar.

Hur räknar man hem ett e-arkiv?

Det finns många poster i en hemtagningskalkyl för e-arkiv. En direkt besparing är att kunna stänga ner gamla verksamhetssystem som bara drivs för att man inte vet vad man ska göra med informationen i systemet. Det finns en mycket stor risk i detta eftersom hårdvaran kan vara gammal och underhållet av systemet bristfälligt. En vanlig fråga är ”vem har inloggningsuppgifterna?” Information kan helt enkelt gå förlorad. Andra poster i kalkylen är effektivare processer och bättre medborgarservice. Genom att lagra i ett e-arkiv och ge tillgång till extern sökning, kan medborgarna själva söka och hitta informationen de söker. Man kan även fundera på alternativet- hur ska man arkivera all digital information utan e-arkiv? Skriva ut på papper och arkivera??

Hur kommer man i mål?

Om man nu inte kommit så långt, hur kommer man igång? Många börjar med en förstudie. Fördelen med kommuner är att de i grunden till stor del har samma verksamhet, även om förutsättningar skiljer lite. Både SKL och SKL Kommentus Inköpscentral (SKI) har publicerat redan gjorda förstudier. Läs och dra nytta av dessa. SKL har publicerat ”Checklista – att tänka på vid införande av e-Arkiv”. I den finns några enkla steg för från beslut till projektavslut. Förstudiefasen kan därmed förkortas utan av kvaliteten blir lidande. En del i förstudien är att föreslå en budget för e-arkiv. Även här kan tidigare förstudier ge vägledning, men även redan avropade eller införda e-arkiv.

För att öka kompetensen finns det ju en rad konferenser med bra seminarier och erfarenhetsutbyte. Besök även någon kommun eller myndighet som redan infört e-arkiv. Vi har flera befintliga kunder som gärna delar med sig av sina erfarenheter!

Dags att ta första steget

Även en lång resa börjar med ett steg. Införande av ett e-arkiv är en lång process, men ger vinster och nyttor redan från start. Dessutom säkerställs att lagar och förordningar efterlevs, även för digital information.

Barn tittar på TV när de vill, inte när programmet sänds

I en Orvesto-undersökning framkommer att barn gärna tittar på rörliga bilden, men inte på  TV utan helst på en platta.

Varje dag tittar 57 % av barnen 7-15 år på film, klipp, serier och tv-program på nätet via några nämnda plattformar ovan (netto). 32 % tittar på tv-program på sändningstiden varje dag. Att ladda ner film/klipp/serier eller tv-program från nätet är dock inte lika vanligt förekommande i yngre målgrupper.

Läsplattor av olika slag är också vanligt. Över 90 % av barnen har idag tillgång till en smartphone och 88,5 % av har tillgång till surfplatta (i hemmet eller egen). 95 % av barnen är dagligen online via dator, surfplatta eller mobiltelefon.

Bloggat av Bertil Thunberg på evernet.se

Källa: Orvesto

ORVESTO® Junior undersöker medie- och konsumtionsvanor bland barn och ungdomar i åldrarna 7-15 år. Undersökningen genomförs postalt en gång per år under perioden februari till mars. 2015 deltog totalt 2024 barn och ungdomar vilket motsvarar 964 000 barn och ungdomar runt om i Sverige. .

Är barns användande av läsplattor ett farligt experiment

Det förekommer varningar för barns användande av mobiltelefoner och läsplattor.

I Expressen finns en artikel; ”Ett socialt experiment framför våra ögon”

”Det hade kunnat betraktas som ett socialt experiment, om det inte hade varit för att det snart inte finns någon kontrollgrupp: Fritidsbarnen som inte längre leker med varandra, eftersom de är för upptagna med sina telefoner. Pappan som plockar fram surfplattan för att trösta sin skrikande ettåring. Tonåringen som kommer hem efter en skoldag med den bärbara datorn, och sätter sig för att titta på tv, samtidigt som hon skickar sms. Barns umgänge med skärmarna är omfattande och intimt, under samma period som de som mest intensivt arbetar med att mogna till vuxna människor.”

Se: http://www.expressen.se/kultur/ett-socialt-experiment-framfor-vara-ogon/

Håller vi på att tappa vår förmåga till normala sociala relationer eller är vi på väg in i nästa utvecklingsfas för mänskligheten? Blir vi smartare eller dummare?

 

 

Bloggat av Bertil Thunberg på

http://www.evernet.se

Appar för Apple Watch

Redan innan lansering har Apple sett till att det finns en rad appar för nya Apple Watch.

Det finns en rad standardappar, t ex:
Meddelanden
Telefon (svara på klockan)
Epost
Kalender
Activity och Workout
Kartor
Passbook
Siri
Musik
Fjärrkontroll till Apple TV mm
Väder
Aktiekurser
Fotoalbum
samt en rad klockfunktioner som tur är…..

Utöver detta har ett flertal app-utvecklare redan tagit fram appar för Apple Watch. Några exempel:
Nike Running
Instagram
BMW i Remote
Twitter
Evernote
TripAdvisor
CNN
Sky Guide (visar astronomiska händelser)
eBAY
Redfin (motsv Hemnet)
Salesforce
Shazam (känner igen låtar)
N Y Times
Flera spel-appar
Pacemaker (DJ App)
Lifesum (svensk app för att mäta motion, intag av kalorier mm)

I Sverige lär nyhetsmedia vara på gång med app-utveckling. Andra områden är dating. Störst lär nog hälso-appar bli eftersom det ligger i tiden.

BLoggat av Bertil Thunberg på http://www.evernet.se

Lättare för sub-kulturer att frodas på internet?

I senaste numret av Affärsvärlden finns en intressant krönika av Johan Hakelius om Den tröttsamma teknikoptimismen.

Den finns på
http://www.affarsvarlden.se/tidningen/article3891430.ece

Utgångspunkten är att den nya tekniken skulle lösa allt. ”Internet gjorde diktaturer omöjliga, för människor med fri tillgång till information och till varandra, kan aldrig förtryckas.”

Men så blev det ju inte, snarare tvärtom. Ökningen av subkulturer som frodas på nätet är enorm.

”Den mest obskyra musikgenren sprider sig inom ett par månader över hela världen. Pedofiler, som ofta var isolerade existenser förr i tiden, kan nu med lätthet komma i kontakt med likasinnade och skapa en känsla av normalitet och trivsel kring sin perversion.”

”Det är på nätet man kan lära sig att baka bomber och få den ideologiska duvning som krävs, för att verkligen njuta av att mörda tecknare, judar, konstnärer och förbi­passerande.”

Det borde finnas bättre möjligheter att sprida god kunskap via internet och låta den ta överhanden över ”ond kunskap och onda krafter”. Men som Johan avslutar ”Men vi kan väl sluta inbilla oss att tekniken någonsin kan upphäva den mänskliga naturens mörkare sidor?”

Bloggat av Bertil Thunberg på http://www.evernet.se
Källa: Affärsvärlden.