Den 25 maj ökar skyddet för personuppgifter

GDPR eller nya dataskyddsförordningen börjar gälla den 25 maj. Det är en EU-förordning som ska ge oss användare större makt över våra uppgifter på internet och som är registrerade hos olika företag och myndigheter. För enskilda personer kommer rättigheterna att stärkas, bland annat ställs strängare krav på att företag och andra organisationer ska informera om hur de hanterar enskildas personuppgifter. Den ersätter nuvarande PuL – personuppgiftslagen som är en svensk lag. Nu blir reglerna desamma över hela EU/EES.

Just nu orsakar den mycket huvudbry hos just företag och myndigheter. I brist på riktlinjer och detaljer får man försöka tolka förordningen så gott det går. Jurister och advokater ser ut att ha fått ett nytt område där det finns mycket pengar.

Vad betyder GDPR för användaren? Det finns några huvudprinciper;

Rätten att blir glömd – detta är kanske den mest kända delen i GDPR. Bakgrunden är ett rättsfall i Spanien där en person fick rätt att få uppgifter raderade hos Google (och deras sökmotor). Man kan dock inte få vad som helst raderat. Det krävs att myndigheten/företagen inte har ett berättigat intresse av att ha din uppgifter registrerade. Det kan gälla uppfyllande av lagar, förordningar, avtal mm

Dataportabilitet. Rätten att få ut sina uppgifter från ett företag för att kunna flytta dem till ett annat. Det ska t ex bli enklare för personer att flytta sina uppgifter från exempelvis ett socialt nätverk till ett annat.

Ett ökat skydd när man ska behandla så kallade känsliga personuppgifter (hälsa, facklig tillhörighet, sexuell läggning mm mm).

Det kommer säkert ett antal rättsfall efter den 25 maj som kommer att bli prejudicerande och ge förbättrade riktlinjer för hur förordningen ska tolkas.

 

Mer information finns på http://www.datainspektionen.se

Annonser

Svenskarna och internet 2014

Stiftelsen SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur) har nyligen gett ut rapporten Svenskarna och internet 2014. I den finns mycket intressant statistik och kanske ett och annat för ”kalenderbitare”. Några exempel:

73 % av svenskarna använder en smartmobil

78 % av 12-15 åriga flickor använder Instagram

Nästan en tredjedel av 16-85 åringarna har använt lagringsutrymme på internet. Google Drive, Dropbox och Icloud hör till de vanligaste internetlagringstjänsterna.

70 procent av befolkningen köpte varor eller tjänster via internet under perioden april 2013 till mars 2014.

De sociala nätverkens popularitet ökar fortfarande. Det senaste året har andelen besökare gått upp med sex procentenheter till 72 procent. Sju av tio internetanvändare besöker någon gång sociala nätverk, utslaget på hela befolkningen motsvarar det 64 procent. Facebook dominerar fortfarande och nästan alla som är medlemmar på ett socialt nätverk är med på Facebook.

Källa: Svenskarna och Internet 2014 http://www.soi2014.se/

Bloggat av Bertil Thunberg på http://www.evernet.se

Hur är det med integriteten på internet?

Genom att kombinera information från olika öppna datakällor kan tidigare ej kända samband bli tydliga.
Tidigare fick man gå till flera olika datakällor och lägga ihop informationen för att få samma, samlade bild.

Vem kommer inte ihåg lexbase.se? Den försvann efter massiv kritik, men kom tillbaka efter tag.

Genom att kombinera information från domstolar med kartsökning kunde man enkelt se vilka grannar som blivit dömda för olika brott.

Ett annat exempel är den ny tjänsten biluppgifter.se.
De skriver:
”Vi som ligger bakom tjänsten är ett gäng bilintresserade personer som tröttnat på hur omständigt det kan vara att få fram information om ett fordon vid tex ett bilköp. Vårt mål är att tjänsten ska förbli helt gratis och har inga planer på att låsa ner informationen med sms (FAX!) eller liknande. ”

Ange ett registreringsnummer och vips får du fram alla uppgifter om ägaren, t ex telefonnummer, adress, bolagsengagemang mm. Man får även en bild på huset där jag bor.

Min bil gav bl a följande information:
”Fordonet ägs av en xx-årig man från Linköping. Han har ägt fordonet i tre år och fem månader och köpte den nästan ny.”

Tjänsten är kanske bra om man ser en felparkerad bil eller en bild med halvljuset på och man vill komma i kontakt med ägaren?

Vad är nästa steg? Vad händer om vi går längre? Antalet öppna datakällor ökar snabbt och genom att kombinera information från dem, kan ny samband skapas och visas på internet.
Det finns många med brottsliga avsikter som kan dra nytta av informationen och begå olika typer av s k vardagsbrott!

Bloggat av Bertil Thunberg
http://www.evernet.se

4 av 5 kommuner erbjuder e-tjänster

Sveriges Kommuner och Landsting har nyligen publicerat resultatet av en enkät som besvarats av cirka 220 av 290 kommuner.

De konstaterar att fyra av fem kommuner erbjuder e-tjänster.
De vanligaste e-tjänsterna är boka och låna om böcker, låna e-böcker och e-tjänst för att ansöka om förskola. Även göra felanmälan, söka jobb inom kommunen och ansöka om gymnasieprogram är exempel på vanliga e-tjänster som kommunerna erbjuder.

Undersökningen visar att mindre kommuner inte satsat i lika hög utsträckning som de större på att erbjuda e-tjänster. Var femte kommun saknar e-tjänster helt.

– Människor förväntar sig i allt högre grad att de ska kunna lösa sina ärenden på nätet, så det är naturligtvis inte långsiktigt hållbart att en del kommuner inte alls kommit igång med e-tjänster, säger Per Mosseby på SKL.

Delar av resultatet i undersökningen har sammanvägts i ett index där kommunerna rankas efter i vilken utsträckning de erbjuder e-tjänster och appar.

I topp hamnar: Göteborg, Helsingborg, Skellefteå, Stockholm, Tyresö och Umeå. Grattis till er som bor på dessa orter!

Mer om undersökningen hittar du på http://www.skl.se

Bloggat av Bertil Thunberg på
http://www.evernet.se

Guide för kommunal e-utveckling

Nu finns det en guide för kommunal e-utveckling. Den är framtagen av e-utvecklingsrådet i Jönköpings län i samverkan med VINNOVA och är en bilaga till Guide för effektiv regional e-utveckling.
Guiden innehåller bland annat

• Introduktion till e-utveckling
• Tio goda råd för e-utvecklingsarbetet
• Modell för e-utveckling i en kommun
• Förberedelser inför regional samverkan inom e-utveckling
• Framtagning av en lokal digital agenda
Guiden finns att ladda ner på :

http://www.regionjonkoping.se/web/Effektiv_e-utveckling.aspx

Hittat av Bertil Thunberg (medförfattare till guiden)
http://www.evernet.se

Öppna data, en ny affärsmöjlighet

Offentlig sektor ska enligt PSI-direktivet publicera s k öppna data , fritt att använda. Det kan vara statistik, kartor mm. Detta är ny spännande affärsmöjlighet. Genom att kombinera data från olika källor kan man skapa helt nya appar. Data får man gratis ! Offentlig sektor står i startgroparna.

Gå in på xx.se/psidata där xxx är t ex din kommun och se vad som publicerats.

e-tjänster – under ytan?

Offentlig sektor satsar stora resurser på att utöka service och kommunikation till oss medborgare med hjälp av e-tjänster. Det finns eller kommer (beorende på offentlig myndighet) ett stort antal e-tjänster som gör det lättare för oss medborgare . Vi kan söka information, lämna uppgifter mm var och när som helst. Skatteverket och Försäkringskassan framhålls ofta som goda exempel.

Tyvärr är det inte alltid lika välordnat under ytan, i den offentliga organisationen. Många kommuner köper e-tjänsteplattformar som i många fall genererar e-tjänsten ett mail som måste hanteras i en vanligt omodern handläggarprocess.

Om man tog stegen direkt och effektiviserade handläggarprocesserna samt såg till att indata kvalitetssäkrades och kontrollerades mot befintliga data, skull både medborgarna och medarbetarna bli vinnare!