Öppna data, en ny affärsmöjlighet

Offentlig sektor ska enligt PSI-direktivet publicera s k öppna data , fritt att använda. Det kan vara statistik, kartor mm. Detta är ny spännande affärsmöjlighet. Genom att kombinera data från olika källor kan man skapa helt nya appar. Data får man gratis ! Offentlig sektor står i startgroparna.

Gå in på xx.se/psidata där xxx är t ex din kommun och se vad som publicerats.

Annonser

Offentliga rummet i Jönköping

På Offentliga rummet 28-30 maj presenteras en rad aktiviteter inom digitalisering av offentlig sektor . Det pågår många spännande initiativ ! Positivt är att det finns samklang mellan vad regering, myndigheter, kommuner och landsting planerar.
Äntligen kanske det lossnar, till gagn för oss medborgare och skattebetalare!!

@offrum

Är IT offentlig sektors kärnverksamhet?

Nej, det är det inte. Däremot är det oerhört viktigt för att använda som verktyg för att:
– effektivisera den egna verksamheten
– öka service till medborgare, företag och föreningar.

Regeringen lägger just nu stora resurser på e-utveckling i olika former, både för myndigheter, landsting och kommuner. Initiativen är många och inte alltid synkroniserade. Via e-delegationen, Digitaliseringskommissionen och Bredbandsforum går huvudvägarna ut till det offentliga Sverige för att öka digitaliseringen. Den digitala agendan för Sverige visar vägen på strategisk och övergripande nivå!

Det man dock kan fundera på är om offentlig sektor alltid är bäst på att själva driva ”basen” inom IT, d v s drift och kommunikation. Vid en jämförelse finner man att offentlig sektor utkontrakterat sin IT-drift i mindre omfattning än näringslivet.
Totalt spenderar offentlig sektor cirka 46,5 miljarder på IT av den totala marknaden på cirka 155 miljarder.

Outsourcingmarknaden uppgår till cirka 26 miljarder varav offentlig sektor står för cirka 3 miljarder .
Offentlig sektor står dock för 30% av totala IT-marknaden, varför de förmodligen är underrepresenterade inom outsourcing. Det finns således en potential för ökad outsourcing av IT.

Det man kan fundera på vilket som är bäst att outsourca – kärnverksamhet eller standardiserad stödverksamhet som IT?

Många har outsourcat drift av äldrevård, skolmat mm med stora kvalitetsbrister som följd. Det är svårt att kravställa tjänster, speciellt om resultatet kommer att betygsättas av tredje man i form av en brukare eller elev. Lagen om offentlig upphandling borde göra det enklare med gör det inte alltid. (Lägsta pris används alltför ofta om utvärderingskriterium. )

Kanske borde offentlig sektor i stället satsa på outsourcing av det som är beprövat på marknaden och noga beskrivet av andra – drift av IT, kommunikation, applikationsförvaltning etc !

Effekten blir att de får lägre kostnad, högre kvalitet och mer resurser till e-utveckling och (faktiskt) sin kärnverksamhet.

Städer erbjuder gratis trådlöst nätverk

Jönköpings var först, nu följer Helsingborg efter.
Heslingsborgs stad har investerat tre miljoner kronor på att upprätta ett antal hotspots som ska ge invånare och besökare gratis tillgång till internet.

Går vi mot en framtid där nätverken blir gratis i våra städer och läsplattor inte behöver ha 3G/4G-abonnemang för att fungera?

På resor till storstäder brukar vi kryssa mellan olika Starbucks-kaféer för att få gratis uppkoppling till våra telefoner. På så sätt kan vi läsa mail och gå in på svenska hemsidor utan att råka ut för enorma mobilräkningar. Kanske slipper vi detta i framtiden.

Utmaningen för mobiloperatörerna blir att utveckla sina tjänster för att behålla kunderna.

IT i skolan – allt annat än IT!

Många effektiviseringsprojekt misslyckas för att man har en övertro på tekniken. Man tror att om man bara inför teknik, så löser sig allt och man får full nytta av investeringen. Men så är förstås inte fallet. Man måste kravställa på tekniken ur ett verksamhetsperspektiv – inte tvärtom.

Under senare år har det skett ett fantastisk investering i datorutrustning och nätverk i våra skolor. Är det möjligen drivet av konkurrensen mellan friskolor och kommunala skolor? Jag vet inte.
Man förser varje elev på gymnasienivå med varsin dator och hoppas att skolresultaten ska bli bättre. Dock gör man i många fall samma misstag som jag nämner ovan. Man glömmer verksamhetsutvecklingen!
Hur ska eleverna använda datorerna? Hur ska pedagogiken utvecklas för att nå bättre resultat med datorer än utan? Det räcker inte med att surfa, skriva rapporter och hantera bilder i datorn. Det krävs mycket mer!!

Det finns lovvärda initiativ, t ex Parasoll i Sollentuna. Det finns säkert många andra inititativ som hjälper till att utveckla elevernas förmåga att använda datorerna i utbldningen på ett effektivt sätt.

Vi har förmodligen bara sett början på en spännande utveckling! Våra barns framtid!!

e-tjänster – under ytan?

Offentlig sektor satsar stora resurser på att utöka service och kommunikation till oss medborgare med hjälp av e-tjänster. Det finns eller kommer (beorende på offentlig myndighet) ett stort antal e-tjänster som gör det lättare för oss medborgare . Vi kan söka information, lämna uppgifter mm var och när som helst. Skatteverket och Försäkringskassan framhålls ofta som goda exempel.

Tyvärr är det inte alltid lika välordnat under ytan, i den offentliga organisationen. Många kommuner köper e-tjänsteplattformar som i många fall genererar e-tjänsten ett mail som måste hanteras i en vanligt omodern handläggarprocess.

Om man tog stegen direkt och effektiviserade handläggarprocesserna samt såg till att indata kvalitetssäkrades och kontrollerades mot befintliga data, skull både medborgarna och medarbetarna bli vinnare!

Alla ska med, även Leksand, Hallstahammar, Orust……

För några år sedan avsatte Stockholms stad 600 mkr för utveckling av e-tjänster – ett unikum i Sverige. De kunde göra det bland annat i kraft av sin storlek.

Men hur ska små kommuner kunna klara att tillhandahålla e-tjänster till medborgarna utan att tära på budgeten för vård, skola och omsorg?

Mediankommunen har inte mer än 15 243 invånare. Leksands kommun, Hallstahammars kommun och Orust kommun ligger precis under. Minsta kommunen Bjurholm har inte mer än 2 431 invånare.

(Medelkommunen har cirka 32 700 invånare. Straxt under ligger Katrineholm, Danderyd och Eslöv. )

Kommunerna står inför några stora utmaningar:

  • ökande krav på service från invånare, näringsliv och föreningar
  • gamla is/it-system som inte är kravställda för att kunna kommunicera via e-tjänster
  • ofta en hög medelålder, inom kort kommer många av medarbetarna att gå i pension
  • ökat behov av resurser inom vården för att klara den kommande ålderspuckeln i befolkningen (allt fler blir allt äldre)

Man kan göra utmaningarna till möjligheter!

Genom att effektivisera administrationen kan administrativ personal som går i pension, ersättas av resurser i vård, skola och omsorg.

För att få resurser till e-förvaltningsutvecklingen måste de samverka och gå samman för att göra gemensamma investeringar. Genom SKL:s CeSam, Sambruk och andra inititativ kan de dela investeringar.

Men det kanske inte räcker. Står vi möjligen inför  en ny kommunreform? Genom att slå samman små kommuner till större, får de mer resurser för att klara utvecklingen. Kanske är det dags att damma av Svegfors utredning om regioner?

Självklart måste hänsyn tas till demokratiaspekten när makten flyttas längre från medborgarna.

Sammantaget är det viktigt att se till att alla medborgare så långt som möjligt får tillgång till samma nivå på service, oavsett kommunstorlek.