Alla ska med, även Leksand, Hallstahammar, Orust……

För några år sedan avsatte Stockholms stad 600 mkr för utveckling av e-tjänster – ett unikum i Sverige. De kunde göra det bland annat i kraft av sin storlek.

Men hur ska små kommuner kunna klara att tillhandahålla e-tjänster till medborgarna utan att tära på budgeten för vård, skola och omsorg?

Mediankommunen har inte mer än 15 243 invånare. Leksands kommun, Hallstahammars kommun och Orust kommun ligger precis under. Minsta kommunen Bjurholm har inte mer än 2 431 invånare.

(Medelkommunen har cirka 32 700 invånare. Straxt under ligger Katrineholm, Danderyd och Eslöv. )

Kommunerna står inför några stora utmaningar:

  • ökande krav på service från invånare, näringsliv och föreningar
  • gamla is/it-system som inte är kravställda för att kunna kommunicera via e-tjänster
  • ofta en hög medelålder, inom kort kommer många av medarbetarna att gå i pension
  • ökat behov av resurser inom vården för att klara den kommande ålderspuckeln i befolkningen (allt fler blir allt äldre)

Man kan göra utmaningarna till möjligheter!

Genom att effektivisera administrationen kan administrativ personal som går i pension, ersättas av resurser i vård, skola och omsorg.

För att få resurser till e-förvaltningsutvecklingen måste de samverka och gå samman för att göra gemensamma investeringar. Genom SKL:s CeSam, Sambruk och andra inititativ kan de dela investeringar.

Men det kanske inte räcker. Står vi möjligen inför  en ny kommunreform? Genom att slå samman små kommuner till större, får de mer resurser för att klara utvecklingen. Kanske är det dags att damma av Svegfors utredning om regioner?

Självklart måste hänsyn tas till demokratiaspekten när makten flyttas längre från medborgarna.

Sammantaget är det viktigt att se till att alla medborgare så långt som möjligt får tillgång till samma nivå på service, oavsett kommunstorlek.

 

 

Offentlig sektor – nästa bransch i tur för omstöpning?

Vi har under senare år sett flera olika branscher förändras med hjälp av internet, e-handel och ny teknik. Musikbranschen, bokbranschen, klädbranschen, banker är bara några exempel på branscher som fått se en snabb förändring. Ofta har förändringen drabbat mellanled och butiker när värdekedjor förändrats och storskalighet slagit ut närhet.

Är det nu dags för den offentliga sektorn?

Det pågår ett stor arbete sedan några år, som initierades av regeringen. Bildandet av exempelvis e-delegationen har drivit på utvecklingen. Än så länge har vi mest sett utredningar som resultat, men nu kanske det är dags för något som skapar nytta.

E-delegationen har startat ett antal projekt som (om de lyckas) kommer att påverka oss alla

Mina meddelanden är en tjänst som förmedlar säkra elektroniska meddelanden mellan aktörer i offentlig sektor, privatpersoner och företag. Myndighetsmeddelanden lämnas till en säker brevlåda och tipsar mottagaren via e-post eller sms att denne kan med hjälp av e-legitimation logga in i brevlådan och läsa meddelandet. Skatteverket är färdledande myndighet. Genomförande och införande pågår.

Syftet med Min ärendeöversikt är att privatpersoner och företag ska få en samlad överblick över sina ärenden med offentlig sektor och se vilken status ärendena har. Förstudien levererades av Transportsstyrelsen i maj 2012. Ett fördjupat utredningsarbete pågår kring möjlig återanvändning av lösning för Mina meddelanden. Skatteverket är färdledande myndighet.

Mina fullmakter är en tjänst som ska göra det enklare för privatpersoner att få en översikt över sina utfärdade fullmakter, att skapa nya fullmakter och att se vilka fullmakter som utfärdats av andra. Förstudien presenterades i maj 2012.

Effektiv informationsförsörjning (Ekonomiskt bistånd) syftar till att effektivisera processen för handläggning av ekonomiskt bistånd genom att med hjälp av nya bas- och e-tjänster effektivisera informationsutbytet mellan kommuner och statliga myndigheter. Färdledande myndighet är Centrala studiestödsnämnden (CSN). Förstudien presenterades i maj 2012. Förslag till genomförande utarbetas under hösten.

För första gången har man ett ”koncernperspektiv” inom offentlig sektor. Det duger inte att var och en går sin egen väg och vägrar att samverka. Man pratar därför om förvaltningsgemensamma tjänster.

För oss skattebetalare kommer det att innebära bättre service till lägre kostnad eller att mer resurser kan läggas på vård, skola och omsorg (i stället för på administration). Vem tackar nej till det ???