Skolappar samlade

På skolappar.nu hittar man recensioner och länkar för med än 200 appar som kan användas i skolan. Det är både gratisappar och betalappar. Det är enkelt att söka på ämne, område, målgrupp mm.

Bland alla appar hittade jag en webbläsaren som klarar Flash på iOS: Puffin. Låter spännande!

En annan samling finner man på pappasappar.se
Det är en webb som recenserar appar för barn. I redaktionen finns flera föräldrar och pedagoger som skriver recensioner.

Kommunal e-utveckling — snabbare och effektivare i samverkan

Kommuner står inför stora utmaningar:
– allt mer resurser kommer att krävas för vård av en åldrande befolkning
– skolan kommer att kräva mer undervisning
– medborgarna kräver allt mer och snabbare information och service, helst via nätet och på sina egna villkor
– många kommunanställda kommer att gå i pension inom de närmaste åren. Man måste vara attraktiv som arbetsplats för att kunna anställda ”den kommande generationen”.

e-utveckling är ett bra verktyg för att effektivisera administrationen och ge bättre service till invånare, näringsliv och föreningar.

Tyvärr har inte alla kommuner resurser eller kompetens för att driva den angelägna och nödvändiga e-utvecklingen. Därför är samverkan nödvändig och önskvärd.

Vinnova har finansierat en guide för Effektiv regional e-utveckling. Den ger kunskap, råd och tips om hur man driver e-utveckling tillsammans, t ex i en region.

Guiden finns att ladda ner på:

http://www.regionjonkoping.se/web/Effektiv_e-utveckling.aspx

Hittat av Bertil Thunberg (medförfattare till guiden)
http://www.evernet.se

Stående A4 på wide screen-skärm – inte bra

Tillhör du dem som skriver rapporter, brev eller annat i traditionellt A4-format? Om du har en någorlunda ny dator så har du säkert upptäckt att alla bara datorer numera har wide screen eller 16*9-format. Detta passar mycket illa när men skriver dokument. Konsumentdatorer har blivit så stora volymmässigt att de tagit över utvecklingen helt.Jag bytte dator för någon månad sedan. Tidigare fanns bärbara datorer med 16*10 format vilket fungerar ganska bra med stående A4. Detta finns inte längre. Allt är 16*9, d v s wide screen – lägre och bredare bildskärm. Det man gör mest på datorer hemma är att titta på film och då är wide screen vanligt. Men det passar ju inte alls på en företagsdator!

Om man ex.vis har en dator med 11-13″ bildskärm och den har liggande wide screen-format, så ser man så lite av ett stående A4-format. Om man ska se hela sidan, så får man förminska så att man nästan inte ser texten.

För länge sedan fanns en terminal vars skärm kunde vridas antingen till stående eller liggande format. Den var utmärkt, både för dem som skrev stående A4 och liggande. (Film var inte så aktuellt på den tiden).

Terminalen hette Facit Twist. Mer information och bilder hittar du på
http://www.tekniskamuseet.se/objekt.html?Id=http://kulturarvsdata.se/tekm/object/TM39986

Denna finns bara på museum numera. men vem vet, kanske någon tillverkare återupplivar idén igen?

Ett alternativ till bärbar dator med wide screen är givetvis läsplatta med tangentbord, vilken är ett bra alternativ. Läsplattan kan placeras liggande eller stående och dokumentet hänger med i vridningen.

Sämre ordförråd med iPad i undervisningen??

Kommer datorers och läsplattors intåg i skolan medföra att den nya generationens ordförråd minskar jämfört med vår generation?
Den menar en brittisk studie. Barn som växer upp med datorer och mobiltelefoner riskerar att få ett sämre ordförråd tror brittiska forskare. – De ord de (barnen) ser är visuella och inte verbala, så det är mycket troligt att det kommer sluta med att de lär sig färre ord.

Enligt de engelska forskarna är våra hjärnor programmerade att lära sig nya ord när vi hör dem användas i tal och studien visade att lyssnandet, repeterandet och konversationen är tre helt avgörande element när det kommer till att lära sig språk.

”– När du ska lära dig ett nytt ord så börjar du med att höra det uttalas av någon annan, sen tränar du på att själv uttala det tills det blir rätt, säger Marco Catani.”

”Men i takt med att människor i dag lägger allt mindre tid på att kommunicera med varandra verbalt får dagens barn vända sig till internet, mobiltelefoner och paddor för ny kunskap, enligt Catani.”

Detta är något väl värt att tänka på när man tar fram nya pedagogiska verktyg för datorer i skolan!

Källa: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/mindre-ordforrad-vantar-ipad-generationen

Öppna data, en ny affärsmöjlighet

Offentlig sektor ska enligt PSI-direktivet publicera s k öppna data , fritt att använda. Det kan vara statistik, kartor mm. Detta är ny spännande affärsmöjlighet. Genom att kombinera data från olika källor kan man skapa helt nya appar. Data får man gratis ! Offentlig sektor står i startgroparna.

Gå in på xx.se/psidata där xxx är t ex din kommun och se vad som publicerats.

Är IT offentlig sektors kärnverksamhet?

Nej, det är det inte. Däremot är det oerhört viktigt för att använda som verktyg för att:
– effektivisera den egna verksamheten
– öka service till medborgare, företag och föreningar.

Regeringen lägger just nu stora resurser på e-utveckling i olika former, både för myndigheter, landsting och kommuner. Initiativen är många och inte alltid synkroniserade. Via e-delegationen, Digitaliseringskommissionen och Bredbandsforum går huvudvägarna ut till det offentliga Sverige för att öka digitaliseringen. Den digitala agendan för Sverige visar vägen på strategisk och övergripande nivå!

Det man dock kan fundera på är om offentlig sektor alltid är bäst på att själva driva ”basen” inom IT, d v s drift och kommunikation. Vid en jämförelse finner man att offentlig sektor utkontrakterat sin IT-drift i mindre omfattning än näringslivet.
Totalt spenderar offentlig sektor cirka 46,5 miljarder på IT av den totala marknaden på cirka 155 miljarder.

Outsourcingmarknaden uppgår till cirka 26 miljarder varav offentlig sektor står för cirka 3 miljarder .
Offentlig sektor står dock för 30% av totala IT-marknaden, varför de förmodligen är underrepresenterade inom outsourcing. Det finns således en potential för ökad outsourcing av IT.

Det man kan fundera på vilket som är bäst att outsourca – kärnverksamhet eller standardiserad stödverksamhet som IT?

Många har outsourcat drift av äldrevård, skolmat mm med stora kvalitetsbrister som följd. Det är svårt att kravställa tjänster, speciellt om resultatet kommer att betygsättas av tredje man i form av en brukare eller elev. Lagen om offentlig upphandling borde göra det enklare med gör det inte alltid. (Lägsta pris används alltför ofta om utvärderingskriterium. )

Kanske borde offentlig sektor i stället satsa på outsourcing av det som är beprövat på marknaden och noga beskrivet av andra – drift av IT, kommunikation, applikationsförvaltning etc !

Effekten blir att de får lägre kostnad, högre kvalitet och mer resurser till e-utveckling och (faktiskt) sin kärnverksamhet.

Städer erbjuder gratis trådlöst nätverk

Jönköpings var först, nu följer Helsingborg efter.
Heslingsborgs stad har investerat tre miljoner kronor på att upprätta ett antal hotspots som ska ge invånare och besökare gratis tillgång till internet.

Går vi mot en framtid där nätverken blir gratis i våra städer och läsplattor inte behöver ha 3G/4G-abonnemang för att fungera?

På resor till storstäder brukar vi kryssa mellan olika Starbucks-kaféer för att få gratis uppkoppling till våra telefoner. På så sätt kan vi läsa mail och gå in på svenska hemsidor utan att råka ut för enorma mobilräkningar. Kanske slipper vi detta i framtiden.

Utmaningen för mobiloperatörerna blir att utveckla sina tjänster för att behålla kunderna.

IT i skolan – allt annat än IT!

Många effektiviseringsprojekt misslyckas för att man har en övertro på tekniken. Man tror att om man bara inför teknik, så löser sig allt och man får full nytta av investeringen. Men så är förstås inte fallet. Man måste kravställa på tekniken ur ett verksamhetsperspektiv – inte tvärtom.

Under senare år har det skett ett fantastisk investering i datorutrustning och nätverk i våra skolor. Är det möjligen drivet av konkurrensen mellan friskolor och kommunala skolor? Jag vet inte.
Man förser varje elev på gymnasienivå med varsin dator och hoppas att skolresultaten ska bli bättre. Dock gör man i många fall samma misstag som jag nämner ovan. Man glömmer verksamhetsutvecklingen!
Hur ska eleverna använda datorerna? Hur ska pedagogiken utvecklas för att nå bättre resultat med datorer än utan? Det räcker inte med att surfa, skriva rapporter och hantera bilder i datorn. Det krävs mycket mer!!

Det finns lovvärda initiativ, t ex Parasoll i Sollentuna. Det finns säkert många andra inititativ som hjälper till att utveckla elevernas förmåga att använda datorerna i utbldningen på ett effektivt sätt.

Vi har förmodligen bara sett början på en spännande utveckling! Våra barns framtid!!

e-tjänster – under ytan?

Offentlig sektor satsar stora resurser på att utöka service och kommunikation till oss medborgare med hjälp av e-tjänster. Det finns eller kommer (beorende på offentlig myndighet) ett stort antal e-tjänster som gör det lättare för oss medborgare . Vi kan söka information, lämna uppgifter mm var och när som helst. Skatteverket och Försäkringskassan framhålls ofta som goda exempel.

Tyvärr är det inte alltid lika välordnat under ytan, i den offentliga organisationen. Många kommuner köper e-tjänsteplattformar som i många fall genererar e-tjänsten ett mail som måste hanteras i en vanligt omodern handläggarprocess.

Om man tog stegen direkt och effektiviserade handläggarprocesserna samt såg till att indata kvalitetssäkrades och kontrollerades mot befintliga data, skull både medborgarna och medarbetarna bli vinnare!