Fyra av tio bolag saknar digital strategi

Enligt di.digital står det riktigt illa till med företagens digitala beredskap.

Tre av fyra intervjuade chefer ser digitaliseringen som en möjlighet snarare än ett hot.

Samtidigt saknar fyra av tio en tydlig digital strategi, enligt en undersökning som Ipsos gjort på uppdrag av Di.

Det som länge varit en svensk paradgren verkar ha hamnat i bakvattnet.

Varje företag och organisation borde ha digitalisering på sin agenda, både som hot och framför allt som möjlighet. Hur kan man effektivisera och skapa nya, bättre erbjudanden med digitalisering? Vad måste vi göra för att inte slås ut av andra, mer snabbfotade aktörer och vilka är det??

 

Läs mer på : http://digital.di.se/artikel/fyra-av-tio-bolag-saknar-digital-strategi

 

Bloggat av Bertil Thunberg

 

 

Annonser

Provrum på internet?

Kommer ni ihåg boo.com? En hype som gick i konkurs 2000. De hade en idé och ett ”provrum” på internet. På webbplatsen skulle man med 3D-teknik kunna vrida och vända på alla varor samt kunna zooma in för att se detaljer. Man skulle också kunna se hur varan såg ut på en virtuell provdocka. På webbplatsen fanns också en virtuell shoppingassistent, Ms Boo, som svarade på frågor.

Det gick ju inte så bra, men nu har det dykt upp alternativ i ”verkligheten”.

Ica-handlaren Flygfyren i Norrtälje gick ett steg längre. Där inrättades ett provrum bredvid postutlämningen. Så nu kan man handla på nätet, hämta ut paketet, prova och eventuellt skicka tillbaka direkt. Smart idé!

Nu lanserar Mall of Scandinavia en lyxversion av samma idé: en ”click & services”-hörna med postombud och provrum.

På Ica Flygfyren i Norrtälje har man gått ett steg längre inom sin kärnaffär – mat. Man kan man både beställa och betala för sina matvaror på nätet. Sedan hämtar man dem i butikens ”drive-through”, eller får dem hemkörda för en extra avgift.

Källa: DI Digital
Mer om boo.com: https://sv.wikipedia.org/wiki/Boo.com
Bloggat av Bertil Thunberg på http://www.evernet.se

Vilka jobb försvinner nu?

Automatisering och digitalisering har lett till att enkla, rutinartade jobb har kunnat ersättas med datorkraft. Det man nu kan se är att även andra jobb kommer att rationsliseras bort. Man kan se att journalister, ekonomer, jurister och kanske t o m läkare kan hotad i framtiden. Tidigare har vi varit duktiga på att ersätta försvunna jobb genom att hitta nya och öka utbildningen. Det kanske inte kommer att vara lika lätt att hitta nya ersättningsjobb till de kvalificerade jobben som försvunnit. Men det kommer att gå om vi är medvetna om föröndringen och uppfinningsrika!

Bloggat av Bertil Thunberg på evernet.se

Dags att e-arkivera!

Sedan SKL Kommentus ramavtal för e-arkiv började gälla i november 2013 har det bara två avrop skett. Många undrar varför? Nu ser vi dock ett stort antal avrop som är på gång…

Förberedelserna för e-arkivupphandlingarna har helt enkelt tagit längre tid än beräknat. Det krävs en bred förankring i kommunens organisation och framför allt en prioritering från ledningen. Många kommuner har sett e-arkiv som ett lämpligt samverkansområde och därför börjat med formerna för samverkan. Ett exempel är Sydarkivera. Tio kommuner och Region Blekinge har bildat ett kommunalförbund, vilket givetvis tagit tid. På andra håll har man börjat med utbildningsinsatser inom området, vilket banar väg för lyckade införande som kommer inom kort.

E-arkivet, navet i den digitala förvaltningen!

Det vi kan se från dem som kommit längre med upphandling, avrop och införande är att e-arkiv fått en prioritet, ofta i ett e-program eller en e-strategi. Eftersom e-arkiv är en naturlig och nödvändig del i en effektiv digital informationshantering, så är detta lämpligt. Det saknas ofta planer för hur all information som inkommer, skapas, distribueras och lagras digitalt i en kommun ska arkiveras på ett säkert sätt och dessutom enligt gällande lagar och förordningar.

Hur räknar man hem ett e-arkiv?

Det finns många poster i en hemtagningskalkyl för e-arkiv. En direkt besparing är att kunna stänga ner gamla verksamhetssystem som bara drivs för att man inte vet vad man ska göra med informationen i systemet. Det finns en mycket stor risk i detta eftersom hårdvaran kan vara gammal och underhållet av systemet bristfälligt. En vanlig fråga är ”vem har inloggningsuppgifterna?” Information kan helt enkelt gå förlorad. Andra poster i kalkylen är effektivare processer och bättre medborgarservice. Genom att lagra i ett e-arkiv och ge tillgång till extern sökning, kan medborgarna själva söka och hitta informationen de söker. Man kan även fundera på alternativet- hur ska man arkivera all digital information utan e-arkiv? Skriva ut på papper och arkivera??

Hur kommer man i mål?

Om man nu inte kommit så långt, hur kommer man igång? Många börjar med en förstudie. Fördelen med kommuner är att de i grunden till stor del har samma verksamhet, även om förutsättningar skiljer lite. Både SKL och SKL Kommentus Inköpscentral (SKI) har publicerat redan gjorda förstudier. Läs och dra nytta av dessa. SKL har publicerat ”Checklista – att tänka på vid införande av e-Arkiv”. I den finns några enkla steg för från beslut till projektavslut. Förstudiefasen kan därmed förkortas utan av kvaliteten blir lidande. En del i förstudien är att föreslå en budget för e-arkiv. Även här kan tidigare förstudier ge vägledning, men även redan avropade eller införda e-arkiv.

För att öka kompetensen finns det ju en rad konferenser med bra seminarier och erfarenhetsutbyte. Besök även någon kommun eller myndighet som redan infört e-arkiv. Vi har flera befintliga kunder som gärna delar med sig av sina erfarenheter!

Dags att ta första steget

Även en lång resa börjar med ett steg. Införande av ett e-arkiv är en lång process, men ger vinster och nyttor redan från start. Dessutom säkerställs att lagar och förordningar efterlevs, även för digital information.

Sveriges första internet-museum har öppnat på nätet!

Hitta milstolparna i internet-utvecklingen. Du hittar bland annat följande ;

– information om vem som tog emot det första mailet i Sverige

– när .se registrerades

– information om www som skapades 1990

– 1994 skriver Carl Bildt, som då är statsminister, ett mejl till USA:s president Bill Clinton

– glömda webbar som torget.se, skunk.nu, spraydate.se, Spermaharen.se och lunarstorm.se

– 1996 var ett internet-abonnemang årets julklapp !

– 2001 var året då wikipedia startades

– 2005 startade youtube

– 2007 lanserar Apple Iphone

Läs mer på
http://www.iis.se/internetmuseum

Bloggat av Bertil Thunberg på
http://www.evernet.se

Förstör internet affärsmodeller eller möjliggörs nya?

På senare tid har en kraftig debatt förts om internet-tjänster som förändras tillgänglighet och sätt att göra affärer. Tyska taxi-chaufförer protesterade kraftigt mot Uber – en tjänst för privatförare att erbjuda passagerare att åka med. Man beställer en resa med mobilen och betalar via nätet. Tyskarna har i alla fall tillfälligt förbjudit Uber.

En annan liknande tjänst är airbnb, där privatpersoner kan hyra ut sina rum eller lägenheter. Det passar speciell bra eftersom resandet ökat så kraftigt, men hotellnäringen protesterar kraftigt. I Belgien och New York hörs starka protester.

Kan man stoppa dessa nya fenomen som möjliggörs med evernet?
Tveksamt och inte troligt. Evernet blir en kraft som förändrar för gamla affärsmodeller och förändrar värdekedjor i många olika branscher. Se bara hur e-handeln dramatiskt har förändrat branscher som musik, böcker, kläder mm mm

Bloggat av Bertil Thunberg på
http://www.evernet.se

Internet breder ut sig – hemmet, bilen, din hälsa

Trenden att allt fler områden kopplas upp och får funktionalitet via internet är tydlig. Några exempel:

Hemmet
Sedan länge erbjuder t ex Verisure larm med funktioner som går att läsa av i en app.

Nu har Verisure och Telia börjat samarbeta. De har redan tagit fram egna lösningar: en mobilapp, en box i hemmet som kopplar samman prylarna och en molnbaserad tjänst, med vars hjälp kunderna kan läsa av, styra och lagra data från rader av uppkopplade prylar.
Via Verisures box och mobilapp kan hushållen använda tjänster från Assa Abloy och Anticimex: Genom att ansluta ett lås i ­ytterdörren går det att hålla koll och styra vem som släpps in i huset. Med klimatsensorer går det att avläsa luftfuktigheten, för att undvika problem med mögel och kvalster.

I höst tar larmjätten nästa steg. Då ska hushållen kunna koppla in Panasonics smarta värmepump, som automatiskt anpassar sig efter data från de andra uppkopplade prylarna i huset.

Bilen
I samband med att Volvo lanserar sin nya XC90 kan man använda Apple Car Play i bilen.

Nu ger sig även Google in i leken och lanserar Android Auto som fungerar med alla smarta telefoner med operativsystemet Android. Volvo meddelar att deras infotainmentsystem Sensus också får stöd för Android Auto. Några av funktionerna som Android Auto har stöd för är Googles sökfunktion, kartor och navigation, Google Play Music och tredjepartsappar som Spotify.

Din hälsa
Sedan en tid tillbaka har antalet appar för träning och motion ökat kraftigt. Nästa steg är koppling till olika mätinstrument som kan ge blodvärden, syresättning mm.
Google lanserade i samband med sin senaste utvecklarkonferens Google Fit.
Det är en plattform där utvecklare kan bygga hälso- och träningsrelaterade appar . Google Fit erbjuder API-anrop så appar tillsammans kan samla och utnyttja din träningsdata.

Plattformen låter även appar ansluta till externa enheter på ett enkelt vis, som exempelvis smartklockor och pulsmätare. Allt detta görs med användarens tillåtelse och är en valfri finess. Google meddelar att Nike, Adidas och Noom är några av företagets samarbetspartners som kommer integrera Fit.
(källa: swedroid.se)

Är nästa steg möjligen att dina värden överförs direkt till din läkare och kan övervaka och ge råd och förebygga sjukdomar etc??

Bloggat av Bertil Thunberg på
http://www.evernet.se