Personal cloud

En av Gartners Top 10 Strategic Technology Trends For 2013 är personal cloud.

Personal Cloud: Cloud will be center of digital lives, for apps, content and preferences. Sync across devices. Services become more important; devices become less important.

;

Vi kommer allt mer att kunna lagra och synkronisera våra data, filmer, dokument, foto mm i molnet.

Det går ju redan nu via dropbox, Picasa, iCloud, Drive mm med synkroniseringen mellan olika typer av enheter behöver förbättras.

Hur ser ditt personliga moln ut??

Annonser

URL eller IRL?

Gränserna mellan kunskap och kännedom förändras snabbt just nu. Vem behöver lära sig när Karl XII dog när man kan slå upp det på internet på några sekunder? All kunskap finns tillgänglig via internet på några sekunder. Dagens sökmotorer arbetar snabbt och effektivt.

Samtidigt ger internet enorma möjligheter. Tänk att elever i en liten afrikansk skola kan studera på MIT via internet!

Detta ger stora möjligheter och utmaningar för vår egen skola. Hur motiverar de elever att verkligen lära sig något och inte bara känna till hur man hittar informationen på internet? Med kunskap kan man dra egna slutsatser, med kännedom kan man bara se vad andra tyckt.

Behöver man kunskapen IRL eller räcker det med kännedom via URL?

(IRL= in real life, URL= unified resource locator eller webb-adress i dagligt tal)

Mer än hälften av befolkningen har mobilt bredband

Punkt SE har släppt rapporten Svenskarna och internet 2012. I denna finns mycket intressant, t ex

”Den stora förändringen under det senaste året gäller de mobila uppkopplingarna via smarta mobiler och surfplattor. Den uppgången påbörjades förra året med en fördubbling  v de som använder smarta mobiler från 16 till 30 procent. Under det senaste året har det nästan skett en fördubbling igen från 30 till 55 procent. På ungefär två år har hälften av svenska folket skaffat sig tillgång till internet via mobilen.”

Detta faktum kommer att ställa nya krav på webbar och applikationer.

Dö-tiden – tiden som försvann

Hur många gånger har vi inte sett personer som väntar på bussen, väntar på tåg etc som snabbt ta fram mobilen och kollar e-post, Facebook, instagram eller vad det nu kan vara. Det händer t om när man sitter och fikar eller på restaurang med vänner. Telefonen åker upp och vips är man borta från samtalet!

I stället för att använda tiden för reflektion och tanke, kör vi igång hjärnan för full för att kommunicera och se vad andra håller på med.

Vilken idrottsman toppar sin form genom att ständigt tävla?? Ingen, det krävs vila för att nå formtoppen. Se på Zlatan efter senast VM-kval-matchen. Han stod över träningen och körde enklare övningar på gym för att han var sliten.

När stängde du av din telefon senast för att ”du var sliten”?

Våga ta en internet-fri dag.

Medborgarnas servicekrav ställer nya krav på offentlig sektor

Många organisationer inom offentlig sektor, tex kommuner, står inför gigantiska utmaningar när det gäller deras applikationer.

Enligt Computer Sweden den 8 oktober så gäller att ” snart blir den smarta telefonen den dominerande plattformen för att surfa på nätet.” Mobila plattformar kommer att dominera den digitala kommunikationen med myndigheter, kommuner och landsting.

Detta kommer givetvis att stödja medborgarnas allt större krav på service från offentliga myndigheter. Det duger inte längre med telefontider mellan 13-15, där det större delen av tiden tutar upptaget. Medborgare förväntar sig svar på sina frågor NU, inte senare.

Inom statliga myndigheter pågår många stora, spännande projekt, bla inom ramen för e-delegationen.

När det gäller andra , t ex kommuner går det långsammare. Många kommuner har kommit en bit på väg, medan andra har en bit kvar. Klyftan mellan stora och små kommuner blir här påtaglig. Kommunernas applikationer är ofta gamla och anskaffade för att användas via en PC internt och möjligen för att hämta uppgifter från någon myndighet. När applikationerna ska användas via externa smarta telefoner/surfplattor (exempelvis via e-tjänster), kunna kommunicera med molntjänster och kunna interagera med andra, interna applikationer, då räcker de inte till. Tekniken har helt enkelt sprungit i från dem. Många applikationer behöver därför bytas inom några år.

Om man gör kloka val kommer vi att se att kommuner samverkar så att alla inte köper olika eller egenutvecklade applikationer.Annars kommer kostnaden för byten att bli orimlig! Får vi möjligen se kvalificerade applikationer i molnet? Går det att klara säkerhetskraven?

Datorn i skola – hjälp eller hinder?

De senaste åren har det skett mycket stora investeringar i elevdator, klassdatorer och lärardatorer. Investeringarna går under beteckningen en-till-en elev, en-till-flera etc. Kostnaden för datorer, nätverksutbyggnad etc är ofta stora. Hur ser man till  att nyttan i investeringen blir större än insatsen?

Hur påverkar datorerna utbildningen? Blir det bara ännu ett störmoment som tar fokus från lärarandet?

Hänger pedagogiken med i utvecklingen och kan ta hjälp av datorerna för att eleverna lättare ska kunna nå sina mål. Utredningar visar att datorer kan stödja både elever ” som ligger långt fram” och elever med läs- och skrivsvårigheter.